Denna blog är en dagbok över Elins och Filips bin, biodling, och bikupor. Här skriver Filip om vad som händer i bigården för att inte glömma vad som har hänt.
Det har varit fint väder så alla mina samhällen utom Sannas behöver få på en låda med tomma ramar och lite vaxväggar så att de får jobba på ramar istället för tak och väggar. Stativet i Hallsta sjöng på refrängen så jag bytte ut det mot reserven som stått i Österäng i två år. Sanna lägger mycket puckel och det går trögt så det kanske är läge att plocka bort henne för om några veckor så är det tillräckligt med drönare så det passar nog ganska bra tidsmässigt.
Efter att vintern aldrig viljat ta slut så blev det äntligen vår och idag kunde jag gå igenom samhällena. I Hallsta så såg det mycket bra ut hos Ebba. Plockade bort några sockerramar och så flyttade jag över alla ramar från Skälderkupan till en polsk.
I Österäng så såg det bra ut hos Serena. Och hos X-Anja så hittade jag Anja igen – jag som trodde hon hade blivit ersatt förra året. Hur som helst är samhället väldigt starkt och det har redan en del drönare. Tog bort lite honungsramar och la in några tomma. Det finns gott om plats i LN-lådan. Nästa överraskning fanns i Sannas kupa för där fanns Sanna! Det måste dock ha uppstått någon katastrof i kupan för det var ont om bin och bara sporadiskt med ägg och täckta larver – lite mycket puckel så hon kommer nog att abdikera. Plockade bort en låda med äckelramar men även om det ser lite jobbigt ut så finns det chanser att samhället överlever – å andra sidan så kan det sluta som med Ursula med en aldrig upphörande kräftgång och utan stabilitet. Så en bra idé vore nog att försöka dra fram en ny drottning ganska snart och när drottningscellerna är ett faktum så kan man fylla på med bin från de andra kuporna så att man säkert vet vilka gener den nya drottningen kommer att ha. Sanna är ju den enda från ursprungslinjen jag har kvar.
Våren tvekar och det är fortfarande bara några grader. Men ingen idé att vänta med förberedelserna för plötsligt är våren här och gå ska ske bara klart. Så nu har jag provat min nya 70literskastrull (köpt på Amazon för knappt 1000kr) för att koka gamla ramar. Det tog lite tid att få det att koka men när det väl kom igång så gick det på en kvart och det blev ganska rent. 80 grader trodde jag skulle räcka men det blir en hel del efterarbete då så låt det bubbla på och då gick det betydligt bättre. Och dagen efter så smälte jag fast vaxväggar på de rengjorda ramarna. Cyklade även iväg till Österäng och fyllde på en liter 50% mat hos Serena och X-anja.
Våren känns långt borta när det faller ny snö, det är minusgrader och vi fortfarande inte haft en riktig vårdag än. Med tanke på att vintern varit lång så gav jag bina lite extra mat. Tanken var att ge dem 50% sockerlösning men eftersom sockret inte ville blanda sig ordentligt i dunken så blev det knappt 40%, men det funkar nog ändå. I kuporna så var det bäst fart hos Ebba och Serena, X-Anja var långt ner i mellanlådan och hos Sanna var klotet inte så stort. Hur som helst så fick de 1,5 liter sockervatten om maten inte räcker eller är på fel plats och det kan ju även stimulera yngelsättningen. Just nu känns det inte som att jag kommer behöva börja från noll i alla fall och det känns skönt.
Hemma har jag smält om vaxet eftersom det var så skitigt efter första varvet och fick flera stora gula vackra bitar. Förhoppningsvis är det slutsmält för i vinter men det är ju inte klart om vilka som överlever förrän om en månad.
Försäljningen går ganska bra och det enda jag nu har en större mängd av är den kristalliserade juni-honungen från i fjol. Resten är i princip slut. Fick även sålt en del rinnande ”pastöriserad” honung från förra veckans smältningar som jag sålt till extrapris.
Att slänga drygt 20 ramar med honung är slöseri. Problemet är att den är kristalliserad så den går inte att slunga. Men eftersom jag inte vill sälja denna honung så kan jag göra lite som jag vill… Så jag la en ram i en långpanna och värmde på 50 grader. Honungen mjuknade men vaxet låg fortfarande kvar så jag stompade den och sedan silade den. Ganska mycket jobb, slabbigt och en hel del svinn på honungen. Men bättre än att slänga allt helt klart. Av en olyckshändelse så råkade jag köra lite för varmt en gång och allt låg smält i en blank yta i pannan. Det kanske var 65-70 grader i ugnen. Men när långpannan svalnat så hade vaxet stelnat vid ytan och en hel del skräp med den. Så honungen blev renare, inget svinn och en enklare vaxåtervinning – mycket smartare än att stompa men lite knepigt är det med gamla yngelramar med honung för de vill man verkligen inte smälta ner i honungen så det blir att trycka ut lite försiktigt och sedan slänga med lite mer svinn. Jag körde drygt 10 ramar och det blev drygt 15 kg. Inte dåligt. Honungen smakar bra, ser klar ut men går ju inte att sälja som honung utan förbehåll. Jag smälte fulramar parallellt ute och det blev 7 lådor rensat den här helgen så nu är den grovstädningen helt klar (och något kilo vax som behöver finsmältas ett varv). Förhoppningsvis så ska resterande samhällena överleva men med tanke på det 0-gradiga vädret och ingen vår i sikte så ser det inte så ljust ut – det är mao inte otroligt att fler samhällen dukar under, men jag håller tummarna.
Inte vår än men dags att tömma biotten på döda bin. Tyvärr så har Harriet svultit ihjäl och Maia fått utsot under de senaste månaderna. Det känns slarvigt med svälten men honungen räckte inte trots att det var två välfyllda lådor med honung. Det såg lite märkligt ut eftersom bina inte var i klot vid dödsögonblicket. Dessutom är läget i Sannas kupa oklart eftersom jag hittade en död omärkt drottning (?) i samhället. Det ligger nära till hands att säga att honung som vinterföda inte är något för mina bin. Så för tillfället ser det ut så här.
Det var som vanligt mycket döda bin, man blir alltid förskräckt när man sopar ihop ett par kilo i en svart sopsäck, men de samhällena som var vid liv hade gott om bin så nog ska några samhällen finnas kvar att bygga vidare på 2024 – det finns faktiskt kvar någon från varje linje! Och så finns det ett 20-tal ramar med honung som inte är uppäten hos Sarah och Maia och som är helt oskadad från utsot. Jag vågar såklart inte sälja den men för eget bruk borde det vara värt att slunga – om det går.
Det har varit runt -20 grader i en vecka och mycket snö och jag var lite nyfiken hur de har påverkat mängden mat i kuporna. Så jag åkte ut med sockerdeg och inspekterade alla kupor. I Österby så var det mat och liv i alla kuporna även om det såg lite tunt ut hos Maia och X-Anja. I Hallsta så lät det bra i Ebbas och Harriets kupa men i Sarahs var det tyst … och tyvärr dött pga utsot.
Jag brukar ju bara sälja honungen på jobbet, men jag har ju sedan två år även sålt under en helg i Gäddeholms handelsträdgård och så även i år. Det var kallt (-6 till -10 grader) men fint i övrigt. Tyvärr inte lika många besökare som tidigare år men det blev ändå drygt 50kg sålt. Det var kul att kunna visa och jämföra hur olika honung kan bli i samma kupa jämfört med midsommarhonung (mörk och kornig) och slutskattning (slät och ljus) och förra årets nästan rinniga. Många som hade bestämt sig för att köpa en burk genom att bara titta valde den andra eller båda när de insåg dess olika kvalitéer. Kul.
I veckan så konstaterade jag att trädgårdkupan var i princip tom. Ingen drottning Mary. I kupan så fann jag några ramar i mitten med täckta men okläckta bin men det var dött. Så idag så plockade jag ner alltihop – 8 ramar med honung kan komma till pass i vår om maten tar slut i de andra kuporna. Vad som har hänt går ju att spekulera om. Röveri känns osannolikt eftersom det inte finns någon kupa i närheten. Och så kan de ha dukat under varroa, men eftersom det fanns så mycket bin så borde det finnas mera dött i botten på kupan. Mary kan ha svärmat i september men med tanke på hur tomt det var i ramarna så känns det lite långsökt, men jag har inga bra idéer. Jag tittade genom alla andra kuporna lite snabbt idag i Österäng och Hallsta men där såg allt bra ut.
Idag ringde Niclas som bor i närheten av min bigård att en svärm letat sig in i väggen på en lada. Så jag åkte dit och mycket riktigt hade den letat sig in mellan stenarna i väggen och med det väldigt svår att få ut. Men jag hade fullt med bin i mina kupor så var kom de ifrån? Jag kunde titta noga genom samhällena eftersom vädret var så vackert. I X-Anjas, Sannas och Maias samhällen fanns ägg och yngel i alla stadier så det kändes otroligt att det skulle vara någon av dem. Maia råkade jag till och med hitta. Men i Martinas kupa var det bara massor mat och på några nedre ramar hittade jag flera drottningceller – alla tomma. På en liten tom fläck i en HLS-ram hittade jag några ägg och efter lite letande hittade jag en omärkt drottning. Så det förklarar ju varför jag inte fick något varroa-nedfall i den kupan under thymolbehandlingen. Och Martina fick nog inte med sig så mycket bin och hon kommer nog inte att hinna dra in så mycket mat till vintern så hon är dödsdömd. Jag märkte min nya drottning direkt men tyvärr rann lite färg ut i burken så hon fick lite färg på benet också. Hon får också ett tennisspelarnamn efter mamma; Serena Williams. Jag bytte en full HLS-ram mot en tom så att hon har någonstans att lägga ägg, för det var som sagt helt fullt i kupan. Dessutom lite för mycket pollen i LN-ramarna. Får se om jag byter ut någon till i helgen.
Förhoppningsvis så har hon inte allt för mycket svärmgener i sig för annars får jag nog dra ner på den linjen – om den överlever. Å andra sidan så är detta den första riktiga svärm jag fått under alla mina år… Så någon gång ska ju vara den första. Men lite typiskt det ska ske när jag tyckte att säsongen var slut.
Min jordbrukande markvärd var inte så orolig över sin lada utan föreslog att låta det vara.
Idag så plockade jag bort thymolen och avslutade (nästan) matningen. Det ser väldigt fint och harmoniskt ut i kuporna. Inte mycket vildbyggen och det borde vara tillräckligt med mat. Jag håller tummarna att honungsinvintringen går lika bra som med socker och att jag fick bort tillräckligt med kvalster. Och att det inte är ett misstag att invintra på så stora kupor. Vid sista matkontrollen så råkade jag få upp Ebba. Vi ses igen i vår!
Det sista jag hoppas hinna göra innan vintern är en Arduino-baserad kupvåg och även om jag inte får till allt så borde jag åtminstone kunna logga vikten manuellt tills jag får rätt på en server som kan presentera trender grafiskt. Det kommer dock att kräva lite kompetensutveckling…
Vid österäng blommar det mycket gult i åkern nu. Men inte gammal raps, maskros eller jättebalsamin utan gulplister fyller veteåkern till typ en fjärdedel. Det hade varit intressant att smaka på den honungen…
Jaha, då måste man igen vara restriktiv med att flytta bin och hålla extra koll de kommande två åren.
Även om varroatrycket har varit lågt med nästan inga kvalster i drönarramarna så ger jag alla samhällen två lappar thymol (10g) och så håller jag sedan koll på nedfallsskivan.
2023-08-25
Två veckor senare la jag på en ytterligare lapp och inventerade nedfallet. Störst nedfall blev det hos Mary, och hos Martina och Ebba nästan ingenting. Ebbas var ju en svärm från i år och Martina ärvde sin renhet från Annika som flyttades med bara en gammal ram och resten var nya fräscha ramar vilket i princip blev en svärm.
2023-09-03
Efter att ha lagt på en lapp till så tvättade jag rent nedfallsbrickorna och nu en vecka senare kollade jag en sista gång. Det såg ut ungefär som förra gången.
Så om man ska ge individuella betyg så blir det; Mary 2-, Ebba 5, Sarah 3+, Harriet 3-, Martina 5+, X-Anja 3, Sanna 2, Maia 3-. Ganska dåliga betyg faktiskt och lite överraskad är jag med tanke på hur lite varroa jag hade i drönarramarna. Men jag ser ju en tydlig korrelation mot de samhällen som kört på med sin gamla drottning på samma plats och de som har varit drottningfria och fått en ny efter en paus och med det haft mycket mindre varroa. Nåja. Man behandlar för att lätta på trycket för helt av med det blir man inte och jag nöjer mig med denna behandling – oxalsyra är ingenting för mig.
I år ska det bli lite enklare. 6 av kuporna har redan fått sin vintermat i form av honung. Två kupor; Ebbas och Martinas hade dock inte tillräckligt med honung så de får socker i vanlig ordning. Och för att lätt kunna se vad som är sockervatten vid nästa slungning så färgade jag maten blå med lite karamellfärg.
2023-09-03
Så har bägge samhällena fått sitt sockervatten. I samband med sista thymolkollen så kändes det som att Sannas samhälle hade någon ram för lite med mat så jag flyttade över den sista skvätten (typ 2kg socker) från Martina till Sanna. Jag hade hoppats på att den blå vätskan skulle synas genom vaxväggen men den syns knappt i öppna mörka celler – misstänker att det blir tydligt om man trycker ut den eller har den i ljusa ramar. Jag plockar bort den sista foderlådan i veckan och så får vi önska god jul och gott nytt år. Vi ses 2024.
I Antonias kupa kunde jag hitta några ägg, men ingen drottning. Letade länge två gånger. Vill inte avla vidare på henne och dessutom är samhället alldeles för svagt för att överleva. Så jag hällde ut det framför bigården och lät bina flyga in i alla andra kupor. Jag blev förvånad hur fort alla sökte sig till gamla kupan och hängde där i klasar. Men när regnet närmade sig några timmar senare så skingrade sig och de flesta kröp in i grannkupan (Maia Sandu). Det hade kanske varit smartare att ställa upp Martinas kupa på den platsen som det är lite tunnare i men jag får se det som ett lärtillfälle hur man slår samman kupor i luften. Främsta syftet med metoden är att undvika att få med en drottning (om det nu fanns en) med fördelen att det reducerar mängden kvalster. Men någon drottning hittade jag aldrig så antingen fanns hon aldrig, eller så blev hon övergiven (knappast troligt) eller så var hon fortfarande flygkapabel och lyckades/misslyckades att ta sig in i Maias kupa. Det lär jag få se i vår.
Martina (Navratilová) förresten… Henne hittade jag i Annika Sörenstams gamla kupa som hon har tagit över helt stilla. Ett byte gjort vid en bra tidpunkt på året och rätt ålder så det tackar vi för.
Jag har nu fått ihop 9 små lådor med min, till dags dato, mest exklusiva honungsprodukt; ”kakhonung” . Den uppstod genom ett missförstånd i två av mina kupor. Drottningarna Anja och Sarah missade att lägga drönarlarver i drönarramen eller så var vissa dragbin för snabba att fylla den med honung. Hur som helst så kan du köpa en 250g burk för fjuttiga 70kr. Upplagan är som synes väldigt begränsad.
Det blev en hel del honung trots att jag lämnade 6 fulla HLS-lådor med honung. Eftersom jag visste att en stor del av honungen inte var tillräckligt torr så sorterade jag upp alla ramar i tre högar; full täckning, godkänd täckning och för hög vattenhalt (>19,5%). Jag mätte alltid längst ner i mitten, dvs på blötaste stället i ramen. High-score blev 26% på en ram som bara var lite nerstänkt med honung. Vi blandade hälften av kategori 1 & 2 i två tunnor (som blev ca 47 och 51kg) och den sista blöta kategorin hamnade i tunna 3 (34kg). Först övervägde jag att torka ut den på en avfuktare men det ska ju helst göras innan den blir slungad så jag kom till slut fram till att jag försöker sälja den som mjöd-honung istället och om det inte finns någon köpare så behåller vi den själva o-ympad i källaren. Hellre det än att den 21%iga jäser och förstör den fina honungen som ensam landade på runt 18,5%
Denna gång skötte jag slungningen med enbart Xerxes hjälp. Det var riktigt kul och inspirerande att se hans engagemang i jobbet – han avtäckte runt 70 ramar helt själv.
Total mängd skattad burkad honung 2023 blev 88,8+97,6=186,4kg. Dessutom tillkom ca 34kg mjöd-honung (som jag sålde till en bryggare för en tusenlapp) och så lämnade jag kvar ca 6*14=84kg som vintermat så totala produktionen blev rekordstora 304kg.
Ja det känns lite konstigt att påbörja invintringen redan i slutet av juli, men det passar bra med semestern och det finns inte så mycket blommor som bina drar på längre. Så idag förberedde jag slutskattning genom att lyfta upp alla skattlådor ovanför bitömmaren, ersätta några pollenramar med tomma ramar för att ge plats till ägg, och så bytte jag botten eftersom pollenfällan inte behövs längre. Ovanpå HLS och LN som är yngelrum så la jag en HLS-låda med täckt honung som vintermat; fem rödmarkerade från försommaren och fem vältäckta ramar som borde också vara från den lite tidigare sommar. Till detta tillkommer alla yngelramar med honung på kanterna. Konstigt nog var flera av de rödmarkerade ramarna inte helt täckta än, men eftersom det inte stänkte om dem så är de klara trots allt. Det var ganska många ganska tomma ramar bland de senare pålagda skattlådorna och några ramar som inte byggts ut alls vilket också indikerar att draget är slut. Jag hittade Mary och allt såg bra ut med gott om yngel i alla stadier. Imorgon förbereder jag de andra kuporna i Hallsta och Österäng.
Dagen efter så gick jag genom samhällena i Hallsta var jag hittade Ebba och Harriet men inte Sarah. I Ebbas kupa var det bara att flytta om bland ramarna. Tog de bästa ramarna till skattning och reducerade ner samhället till två lådor. I Saras och Harriets kupor hade de båda fyllt nedersta HLS-lådan med pollen men det fanns ingenting i pollenväg i LN-lådan som var proppfull med yngel. Jag tvekade att lämna pollenlådan eftersom jag skulle ju även lämna en vintermatlåda (och då blir kupan ”så stor” enligt vissa , men efter lite velande kom jag fram till att jag håller fast vid min (egentligen gurun Jan-Uno) teori kring att det är viktigare att ha många bigångar så att klotet kan röra sig än att ha en liten kupa som bina ändå inte klarar av att värma upp.
I Österäng hann jag gå igenom de främre kuporna innan regnet och det kändes lite bekymmersamt. I Annikas kupa så såg det väl okej ut med yngel och bin men förmodligen är det en ny drottning där som jag inte kunde hitta. Och det såg lika dant ut i Anjas kupa vilket känns betydligt sämre med tanke på att hon är årets drottning, men även där göms en omärkt drottning med tanke på äggen. I Sannas kupa pinnade hon på som vanligt. Dagen (fredagen) efter så konstaterade jag att det såg bra ut hos Maia, men Antonia var definitivt borta, visecellen sprucken men inga larver, täckta yngel och bina gick ledigt ner i en LN-låda. Det samhället kommer inte att överleva vintern oavsett drottning så planen är att hitta drottningarna i Annikas och Antonias kupor, ta bort Antonias tronföljare och slå ihop samhällena. Det sammanslagna samhället får gå på socker. De övriga tre fick de rödmarkerade vinterramarna som jag sparade vid förra skattningen. Jag fick loss två drönarramar med kakhonung från Anja och Sarah som får bli en ny produkt i sortimentet. Mer om det i ett senare inlägg.
Tillbaka i Hallsta så tog jag gårdagens sorterade lådor. Hittade Sarah och la vinterlådor med honung hos Harriet och Sarah. Bitömmarna hade fungerat sådär, men hemma hos Mary där lådorna legat på ett dygn längre så var de fyra skattlådorna i princip tomma på bin – enkelt. I Marys kupa så är vinterlådan bestyckad med 9 rödmarkerade ramar och en fin från sensommaren (i mitten). Så alla vinterklara kupor står med 2 HLS och 1 LN undantaget Maia som står med två LN och en HLS.
Det som känns riktigt bra är att samtliga drönarramar var tomma på varroa även om jag noterade ett vinglöst bi under genomgångarna.
När det regnar kan man smälta vax eftersom det håller borta alla getingar och bin. Det gick superbra och det blev en hel del vax. När grunden är kladdigvax utan kokonger och skräp från solvaxsmältaren så behövs inte en andra omgång filtrering. Men jungfruvaxen behöver ju ett varv till och så vill man ju få ner den i små fina tärningar…
2023-08-11
Från slutskattningen blev det ytterligare lite vax och så en hel del fulvax som började mögla så jag tog tag i det en kväll. Totalen för jungfruvax i år blev 1132g och övrigt vax är än så länge 6938g, men det finns ungefär 4 HLS-lådor med ramar kvar att smälta nån höstdag.
