Denna blog är en dagbok över Elins och Filips bin, biodling, och bikupor. Här skriver Filip om vad som händer i bigården för att inte glömma vad som har hänt.
Av en händelse stötte jag på Åke som visade sig tillverka ramar. Så jag ringde 070-7266079 och beställde 10 HLS och 5 LN Hoffman. Eftersom han hade borrat ramarna både horisontellt och vertikalt så provade jag att tråda åt bägge hållen. Men det blev lite väl sladdrigt horisontellt så jag fortsätter klassiskt.
Den 19-20 oktober arrangerade Uppsala biodlarförening med Åslög Dahl en kurs i pollenanalys som jag gick på. Vi var 15 stycken som fick lära oss vad pollen är, hur det fungerar och vilka kännetecken de har. Gången är ganska enkel; man tar 15ml honung i ett provrör och sen fyller man på med 40ml vatten och ett saffransbaserat färgämne. Centrifugerar 5 minuter. Häller bort vattnet med löst honung försiktigt. I med nytt vatten och centrifugera igen. Häll bort vattnet, pipetera upp pollen på ett objektglas och på med ett gelatintäckt täckglas för längre hållbarhet. Sedan förstorar man 400-1000 gånger och identifierar varje pollen via en nyckel. När man har räknat in 2-300 pollen så kan man via en tabell normalisera sina värden (vissa växter släpper mer pollen än andra) och ur det så vet man hur honungens ursprung fördelar sig. Svårt. Jättesvårt. Jag kom aldrig så långt. Jag lyckades knappt identifiera ett fåtal pollen med stor osäkerhet men jag gjorde iordning 3 olika prover för framtida analys. Hur som helst väldigt spännande och lärorikt.
Blev lite sugen att köpa både ett mikroskop (t.ex. ett Bresser Researcher Trino, och en stereolupp. Priset avskräcker inte men det tar ju en del plats att förvara. Nåja vi får väl se när habegäret blir för stort…
Jag tog en försiktig inspektion i kuporna idag (2024-11-03). Det var ett lågmält liv i alla kuporna. I Odendisas var det väldigt svagt men det är såklart svår att avgöra om man bara ficklar från ovan.
Så var vintermatning och thymolbehandling klar och igår tog jag en sista titt i kuporna. På utsidan såg allt bra ut och endast Anna Lindh har haft varroanedfall! Övriga hade i princip ingenting. Ville se hur äggläggningen pågick och i Serenas och Annas kupa fanns inga ägg och väldigt lite täckta yngel. Man kan spekulera varför. I Odendisas kupa var det minst antal bin. Serenas kupa är fortfarande väldigt lättretlig och eftersom jag hade slarvat med att dra igen dragkedjan hela vägen så letade det sig in 5-6 bin och tre stack mig på halsen. Lite panik fick jag men allt gick bra efter att ha fått i mig betapred och antihistamin – men dagen efter kändes det som jag blivit strypt. De övriga kuporna är hur lugna och fina som helst – det är bara Serenas som är lite aggressivt.
Min nya overall av märket ”Willab” köpte jag på Djur & Natur för 959kr. Modellen är betydligt kraftigare och mindre ventilerad än min förra men känns betydligt tjockare. Hoppas den håller bättre. Dock känns XL aningen för liten för mig – man vill inte gärna att tyget stramar mot kroppen vilket det nog gör när man böjer sig. Huvan är betydligt större och trillar långt fram vilket iof är bra säkerhetsmässigt men det blir ett ökat ljusinsläpp vilket gör att det är blir reflexer i slöjan och med det svårare att se ägg och små detaljer. Kanske får sy på en liten keps. Och så kan man inte öppna själva huvan om man vill dricka lite. Man så länge jag inte blir stucken så kommer jag att vara nöjd.
Och så har jag fått en återförsäljare i Västerås. Via Hannes så fick jag kontakt med Taste’n’more som säljer mina små burkar i sin delikatessaffär. De är såklart dyrare än mig, men de har ju andra omkostnader och krav på vinst. Jag fick hur som helst godkänt betalt och eftersom min hobbyverksamhet är så liten så behöver jag inte betala moms. Däremot så måste jag ta upp inkomsterna på blankett T2 för att betala mina egenavgifter (”arbetsgivaravgift”), men jag slipper åtminstone ha eget företag med allt administrativt som det innebär.
Så det som är kvar på biåret är att tvätta rent de sista ramarna, lägga i mellanväggar och så ta hand om allt jungfruvax. En vaxkund hade gjort en deodorant med kokosolja, vax, eterisk olja och bikarbonat som var den bästa någonsin. Kul.
Igår var jag på det årliga Salamötet i Täljstenen. Handlade om drottningavel. Avancerat och kräver en hel del kupor om man ska ha några riktiga linjer, men om man bara vill ägna sig åt drottningodling så blir det lite enklare. Fast ändå avancerat. Får inte grepp om vad man egentligen behöver och på nätet är det ganska avancerade metoder som kräver en del utrustning även om de själva hävdar att det är ”enkelt”.
Efter lite letande så hittade jag en riktigt enkel metod som bättrar på oddsen som kallades T-metoden, men det är nog inte riktigt det jag letar efter.
https://www.youtube.com/watch?v=dP_l3OOG7T0
Eftersom det var fint väder så åkte jag idag och tittade till kuporna. Jag var ju lite fundersam om jag inte hade snålat med vinterfodret i år, men uppenbarligen räcker 24 liter (14kg socker) fullt tillräckligt. Alla hade gott om mat kvar och alla levde. Kul. Man ser ju bara toppen på klotet och om det är långt ner i kupan så ser man dem ju inte. Tydligt starka är de tre västra kuporna i Österäng, och svagast kändes Sara och Dorothy men det är som sagt väldigt svårt att avgöra om man inte vill börja lyfta på ramar och titta efter, och det vill man ju inte än. Jag pillade även bort död bin i alla fluster så att de kommer ut om nöden blir stor.
Och så har invintringen börjat. Ganska tidigt i år, men man kan nog inte börja för tidigt. Jag gör som förra året och skriver en excel som jag uppdaterar i detta inlägg tills det är klart…
Till nästa år så ska jag blanda i karamellfärg i vintermaten så att man tydligt ser vad som är vintermat!
Idag tog jag och Klaudia en titt i Hallsta. Lite klent i Fredrikas kupa men bara ett tiotal yngel men desto starkare i Annikas med många ramar yngel. Henne hittade vi inte eftersom det var så mycket bin så vi la på en LN-låda så att de kan växa uppåt och vi kom även ihåg att peta in en drönarram. Det såg nästan lika bra ut i Paulinas kupa med yngel både i HLS och LN-ramarna där damen själv vandrade i nedre kupan. Hon såg lite trött ut men hon börjar ju bli till åren. Jag markerade alla ramar med vintersocker med en häfta så man inte slungar fel sen. Tog ut fem fula ramar i kuporna och la in några fräscha i närheten av yngelramarna.
Hemma diskade jag rent de döda kupornas ramar med diskmaskinens hetaste program och drog även på ett lager Virkon S i lådor, tak och bottnar. Maskinen blir riktigt äckligt invändigt med en slags sågspånsvax, men ramarna blir rena och fina.
Igår var jag förresten i Österäng och bytte ben på Emmanuelles kupa eftersom det hade landat så mycket bin i oljekopparna. Tog en liten titt hos Jacinda och nog var det lite fler yngel än häromdagen, så det verkar finnas chanser.
Min värd i Hallsta funderar på att flytta så jag får ta med det i beräkningarna i den kommande avelsplaneringen. Fast å andra sidan så spelar det mindre roll. Jag får flytta dem när det blir dags oavsett vilket. Kanske skulle fråga på någon gård norr om Österäng om de är intresserade av att inhusera lite bin – det blir ju en enklare runda och jag tror inte att Österäng ska ha så många fler kupor – och det kan vara bra och roligt att ha på flera ställen.
I höstas sålde jag honung vid två tillfällen vid Gäddeholms. Fick sålt ca 70 burkar men inget säljer sig självt, man måste visa sina grejer och truga och låta presumtiva kunder smaka. Och så säljer jag ju en del på jobbet också. Nu har jag gått med i en lokal REKO-ring där man annonserar och tar emot beställningar på sina lokalt producerade varor via en facebook-sida och så levererar man på en given plats en dag. Den här första gången blir det på onsdag på Willy:s i Sala. Låter smidigt och ska bli spännande. Fick även förfrågningar på andra biprodukter än honung som t.ex. pollen så det kanske blir att köpa några pollenfällor och prova hur det går.
Sent omsider så har jag lagt lite nät framför flustret på kuporna. När jag satte upp nätet hos Carola (om hon fortfarande lever) så kvittrade några talgoxar förväntansfullt vid kupan, men nu är det stopp med festandet… Nästa år säkrar jag såklart direkt när invintringen är klar.
Att lägga burken direkt ovanpå innertaket istället propolisfällan verkar superenkelt. Ska prova nästa år.
https://www.youtube.com/watch?v=QpA8YN15lWQ
Det tog nästan tre timmar att samla ihop allt. Det bra var att jag hittade alla drottningar. Däremot så täckte jag inte över lådor fort och noga så det blev lite stökigt – får vara mer noga i framtiden. Förutom honungsramar så sorterade jag bort pollen och svarta ramar – i princip allt som inte hade yngel.
Tre kupor fick sockerramar (märkta med två klammer), eftersom de kommer inte få vinterfoder och thymol direkt som jag brukar göra. Inte optimalt eftersom draget är slut men så jag får väl skynda mig.
Slungningen blev också lite annorlunda. Det gick ganska lätt att slunga och sila. Honungen var rinnig och tyvärr ganska ointressant i smaken. Många ramar var halvfulla så det blev mycket väntan för lite honung i samband med slungningen. Det blev runt 50-60kg vilket kändes lite lite. Vid mätning visade sig att vattenhalten vara strax under 20% – precis på gränsen alltså.
Hade också lite funderingar kring optimal invintringskupa. Jag går lite på idén att kupan inte måste vara så liten för att de ska hålla värmen – däremot att klotet ska kunna röra sig bra och för det behövs många gångar Så även om 2LN är lika stort som 3HLS så är 3HLS bättre eftersom det finns ytterligare en horisontell bigång. Jag lyckades tyvärr bara få Margarets kupa till detta – resten får gå på LN+HLS vilket borde ses som nästbästa storleken.
2021-08-10. Blandade ymp och burkade 45 250grammare och 68 700grammare tillsammans med X. Så totalt blev det knappt 60kg. Lätt och fort gick det… 1,5 timme.
Jag har slut på HLS-väggar men halva LN borde fungera bra. Bara att prova!
Funderade på hur mycket kupmaterial jag egentligen har. Kom fram till 10 kupor fördelade på
1 skälderkupa (med 4 LN-lådor)
1 Törebodakupa (med 2 LN-lådor)
8 polska kupor (med 8 LN och 28 HLS-lådor).
Just nu är 5 utställda kupor så om man kan få till 3 nya avläggare i vår så blir det perfekt. Paulina får en dotter minst och så får jag låta Michelle och Thatcher dela på sig. Om alla överlever våren som kom av sig med en snöstorm igår. Imorgon ska vi måla kupor – de blir gröngul kulör och så ska jag nog numrera dem i anskaffningsordning eftersom det börjar bli rörigt att bara skilja dem med bara kulören på botten.
2021-04-02; Och så här blev kupa nummer 8, 9 och 10.
Läste i bitidningen (augusti-2020) om ”omvänd avläggare” och tog till mig några bra idéer.
Efter att ha delat samhället så kollar man exakt fem dagar senare i det drottningslösa samhället efter drottningceller. Behåll bara de öppna cellerna och riv de som är slutna eftersom de har äldre larver och inte har fått full matning med drottninggele. De tidigt slutna kommer inte att bli lika stora som de som har fått en fullvärdig kost från ägg till puppa.
Ja, eller egentligen borde man prata om tronföljd eftersom det saknas fäder. Just nu har jag fem drottningar så vi får väl se vilka som överlever vintern och därmed vilka avläggare det blir 2021…
Förra veckan upptäcktes ett bestånd med amerikansk yngelröta i Tillberga och plötsligt har jag samhället i Hallsta i ett övervakningsområde och Österäng utanför. Länk till Jordbruksverket.
Så nu får jag inte blanda material mellan dessa två ställen utan inspektion av bitillysningsman. Jag ringde Åke och frågade hur jag skulle göra och det blir som sagt dubbel uppsättning av kupkniv, sopar och overaller som gäller från och med nu.
De positiva ljusglimtar jag har är att endast Paulinas kupa har blivit ”utsatt”, resten av materialet (slunga, ramar, lådor etc.) har varit inne i garaget så det kan jag göra vad jag vill med och Åke höll med så länge det inte varit utsatt för bin.
Så nu står jag inför valet att dela, flytta alla kupor tillbaka till Hallsta eller flytta (efter besiktning) Paulina till Österäng.
Att flytta allt till Hallsta är bra för där finns den godaste honungen och jag har ett bra lagringsutrymme och någonstans att slunga. Dessutom känns stället väldigt säkert ur stöldsynpunkt. Alla svärmar, inklusive de från Västerås och Köping kan enkelt tas in. Nackdelen med Hallsta är expansionsmöjligheterna – att ha mer än 5-6 kupor blir trångt, hygienen i garaget är långt ifrån godkänd. Och så är det en bit att köra bil. Och närmare till Tillberga…
Att flytta allt till Ransta vore bra för att få allt samlat och ganska oberoende av andra. Expansionsmöjligheterna är snudd på obegränsade men största problemet är lagerplats. Möjligen skulle viss vinterförvaring kunna has hos Elins mamma/bror som ligger utanför övervakningsområdet. Att cykla till kuporna är kul och bra. Men honungen i Österäng var ju inte lika god som Hallstas…
Att fortsätta på bägge platserna det här året kanske inte är så dumt med tanke på att inget kommer slungas i år i Hallsta så någon sammanblandning av material kommer inte behöva ske i år. Dessutom så finns ju den gamla slungan kvar i Hallsta. Så det enda som behövs är en overall till och den har jag redan beställt eftersom jag inte tycker den nuvarande är helt sticksäker.
Så beslutet just nu är att köra på bägge platserna, dels för att det går och för att jag inte vet hur honungen smakar i Österäng ännu. Den första smakade lite mycket maskros men det går ju att skylla på den avbrutna våren.
Kupan var tomt sånär som på ett bi. Om hon flydde eller dog vet jag inte. Vad det hela berodde på går väl att sammanfatta med att hon aldrig riktigt återhämtade sig från vintern och hade så lite bin att det aldrig blev en kritisk massa som kunde sköta kupa och dra in mat. Hon tog över Ylvas samhälle i vad som nog skulle bli ett stilla byte. Hon kan ha varit Ylvas dotter men mera sannolikt är att hon blev Michelles dotter efter alla visetest.
En yngelram började få vaxmott så jag plockade ihop alla fula ramar för smältning och lämnade kupan tömd och rengjord som svärmkupa.
Paulina i grannkupan går det ju bättre för men de 6 yngelramarna är bara halvfulla med och stora luckor. Ingen aktivitet i nedre lådan. Jag kanske skulle stöka till lite genom att flytta upp några ramar med både honung och yngel så kanske det kan bli lite fart för det här håller inte.
I övrigt velade jag lite kring hur jag ska skatta de kommande dagarna. Risken att man har ihjäl en ungdrottning finns ju, men alternativen är att
1) använda bitömmare, men då dör de ramar med täckt yngel – det finns ju några sådana kvar. och så kan ungdrottningen i värsta fall fastna
2) vänta, men det passar inte så bra med tanke på semester och då kommer ett antal ramar att få nya yngel
så det landade på
3) plockskatta försiktigt och inte så långt ner.
Jag hoppas på minst 20 kilo honung imorgon.
Tittade genom kuporna idag. I gammeldrottningarna var det ganska stilla aktivitet utanför men bra med aktivitet inne. Dock har inte mycket hänt i skattlådan. Margaret har lagt fler yngel än Michelle vilket inte är så konstigt. Hon hade också en del honung indraget – kanske 4 hela HLS-ramar.
Mot bättre vetande så grävde jag även i kuporna som går i väntans tider. Hittade ganska snabbt misstänkta drottningceller. Fick veta sedan på forumet att man ska vara mycket försiktig när man hanterar en drottningcell – absolut inte hålla den uppochner för då kan ynglet skadas och till och med dö. De sista dygnen tål de dock lite mer och nu är vi på dygn 13 av 16 och jag höll den dock bara vertikalt i samband med fotografering, men det var ju både dumt och oförsiktigt av mig. Jag borde ha avstått frestelsen och får hålla mig nästa gång. Kanske därför det har gått så segt tidigare år med att få fram drottningar?
I bägge de stora kuporna fanns det gott om honung – en del täckt och till och med två hela ramar i den övre skattlådan med honung. Imponerande.
I bägge kuporna fanns det fulla drönarramar så de skar jag ut och blev förvånad över hur mycket varroa det var i dem! Får nog ge dem myrsyra efter skattningen.
I mitten på veckan så lägger jag in yngelramar för att göra ett visetest till nästa helg. Sen kan man förhoppningsvis börja leta yngel och drottning.
I Hallsta fortsätter krypgången. Faktum var att jag inte hittade Ursula först och började packa ihop hela kupan eftersom det bara fanns en klass bin kvar. Men så på botten låg en klass till och på andra sidan nätbotten klättrade Ursula. Lyfte tillbaka henne – ruskigt sliten men blev genast omringad av de sina. Plockade bort lite ramar som fått vaxmal och gick ner till en låda. Ren barmhärtighet. I Paulinas kupa fast det åtminstone yngel men det är inte mer än 5-6 ramar med bin… Båda hade ett litet uns med honung så något verkar de ändå dra in.
Eftersom utvecklingen i Österäng gått så fint den senaste veckan så gjorde jag avläggare på bägge samhällena. Drottningarna försökte gömma sig så jag var tvungen att gå genom bägge samhällena två gånger…
Jag gjorde i princip på samma sätt; tog en tom HLS-låda och fyllde den med två utbyggda ramar på kanterna och sedan honung och pollen och så någon ram med täckt yngel och någon med bara en mellanvägg. Sedan tog jag den nästöversta lådan och bytte ut ramar med mycket yngel (både nytt och täckt) så att de blev kvar i ursprungssamhället – dels för överlevnad men främst för att de skulle kunna göra nya drottningar. Avläggaren med drottningen ställde jag på en ny kupställning bakom de gamla samhällena. De fick nästan samma färger som de haft innan; Obama gick från mörkgrön till olivgrön och Thatcher gick från blå till lila. La lite pinnar framför flustret för att få bina att orienteringsflyga. Borde kanske ha gett dem lite skakbin, men eftersom jag redan stängt allt när jag kom på det så ville jag inte störa mera. Tatchers kupa blev ganska irriterad på mig efter att jag stökat sönder deras kupa och dessutom snott deras drottning, men med rök och vattenspray så blev det inte så illa – har varit med om mycket värre. Har numera utöver overallen alltid jeans och långärmad skjorta under och så kör jag med dubbla handskar. Varmt men tryggt.
Kuporna utan drottningar fick en ny tom låda ovanpå sina gamla; Obama en LN-låda och Thatcher en HLS. Jag hade lite funderingar om jag skulle flytta Ursula till någon av de tomma kuporna men jag slog sedan bort den tanken och låter henne hållas och så får vi se hur det går.
De ursprungliga samhällena hade dragit in en del ny honung och börjat både bygga nya celler och drottningarna hade till och med hunnit att sätta ägg i dem – på bara tre dagar! En del ramar såg ut att ha väldigt seg honung medans andra såg lika fina ut som vanligt – ingen honung är dock täckt än. Michelles hade hunnit stifta cellerna i drönarramen så där kommer vi få lite varroabekämpning. Margarets brudar har byggt ut cellerna lite till men jag tror inte att det kommit stift i dem än. Drönare fanns det däremot både här och där.
Nu är det bara att hålla tummarna. Får ta med lie och sekatör eftersom det börjat växa en hel del framför kuporna nu..
Recept från Thorvaldur;
1 dl. nyslungad honung
2 – 3 msk pressad citronsaft
2 ägg
3 dl. vispgrädde
Blanda och frys.
Det finns många religioner när det kommer till hur man ska ha sina uppstaplingskupor. Vissa vill ha spärrgaller, andra vill låta drottningen gå fritt. Vissa kör med en LN-låda som yngelrum, andra med två. Vissa kör med kompromissen 1 LN och 1 HLS i yngelrummet. Kör man med bara en LN-låda så får man vara beredd att flytta upp ramar från yngelrummet till skattlådan då och då när det blir fullt med yngel. Fördelen med det är att man kommer kunna byta ut fula svarta ramar till hösten efter att man slungat dem från honung, och man får lite mer ren honung redan från början. Nackdelen är att det kräver ett visst arbete och att det kan bli förvirrande för bina om man stökar till det för dem jämfört med om man låter alla ramar ligga där de gör. Å andra sidan så bör man av hygieniska skäl regelbundet byta ut fula ramar och det blir svårt om drottningen hela tiden fyller på med nya ägg. En annan konsekvens att flytta täckta ramar till skattlådan är att man tvingar upp aktiviteten så bina måste bygga ut ramarna även upp i kupan; om det är bra eller dåligt råder det nog delade meningar om.
Vi har tre problem med våra kupor
a) Vi har både LN och HLS vilket gör att man inte kan flytta runt ramar riktigt hur som helst utan det kräver lite långsiktiga strategier
b) Vi har både avstånds-stiftade och Hoffmanramar – ofta blandade i samma låda vilket innebär att ramarna kan ligga lite snett med vildbygge som följd och lite obekväm hantering
c) Vi har tre olika kuptyper med olika slags lådor; Två polska, en svensk Skälderkupa och en svensk EPS från Töreboda
Ett mål under detta år skulle vara att rensa ut de fula svarta ramarna som vi fick våra avläggare på och att se till att alla ramar är av samma sort i respektive kupa. Det skulle kunna göras på följande sätt;
1) Nya ramar i svenska kuporna använder bara stiftade ramar. De polska kuporna får bara Hoffmanramar.
2) Svenska kuporna står på två lådor LN i yngelrummet och LN i skattlådorna (eftersom det inte finns några alternativ).
De polska står på LN + HLS i yngelrummet, och första lådan ovanför spärrgallret är LN. Ovanpå detta så bygger man på med HLS-lådor. Med andra ord så om man börjar nederst så blir det LN-HLS-spärr-LN-HLS-HLS-HLS.
4) Fula ramar och felaktiga ramar flyttas upp från yngelrummet till skattlådan. I år kommer inga HLS-ramar behöva flyttas upp annat än om det är proppfullt med yngel i yngelrummet.
5) Täckta ramar med yngel som flyttas upp från yngelrum till skattlåda ska företrädesvis vara i mitten av lådan. När bina väl krupit ur sin cell så kan ramen placeras var som helst.
