Elin och Filips bin

Nu har vi hittat en drottningen i kupa två. Yvonnes dotter får heta Ivanka. Jag fångade henne i en bur och märkte henne dock med fel penna så hon är gul nu. Jag råkade klämma hennes bak kropp lite grann med kanten av buren. Hon fick en liten skrapning i sina fjäll på bakkroppen – hoppas att hon klarade sig. Vi struntade i att titta i den nedersta lådan utan vi lämnade henne och så på med spärrgaller mellan låda två och tre.

I övriga kupan inga spår av ägg eller larver eller yngel. Vi får väl hoppas att Ivanka är parad men om inte annat så blir hon lätt att hitta.

Hon såg liten ut men pigg. Hennes bakkropp var ganska svullen men hon var inte lika stor som en riktig drottning så hon växer väl på sig (om hon nu klarar sig). Vad vi har hört så kan det ta extra tid att komma igång med äggläggning om det är torrt och för varmt, och det har ju knappt regnat någonting maj-juni.

Hon har säker tio ramar fulla med honung så förhoppningsvis blir det en skörd till.

Färgen på honungen på den tredje omgången är aningen ljusare än den andra – går nästan åt grönt.

Ytterligare 10 HLS-ramar har skattats idag (10kg). Lämnade några ramar i alla kupor så att de överlever om draget är slut nu så man får titta till dem så att de inte plötsligt svälter ihjäl. Det är väldigt torrt och det mesta verkar ha blommat ut men vi chansar på att det kommer ett nytt drag senare.

Mittenkupan är ett bekymmer vi hittar ingen drottning, inga ägg, inga yngel. De två visecellerna vi såg förra veckan syns inte längre det kanske finns en drottning men i så fall är hon nog inte parad.

Samhälle nummer tre (Ylvas, alltså det är samhället längst ut mot vägen) där är bina extremt irriterad och aggressiva. Vi kunde inte ens avsluta vårt arbete.

Samhälle ett (Michelles) är lugnt och fint vi ser ägg, täckt yngel och drottningen och allt verkar bra, men det verkar dålig fart på honungstillverkningen

Vi får göra ett sista viseprov (med en ram från Michelles snälla samhälle) eller försök till att dra upp en drottning sen återstår nog inte så mycket annat än att tömma det och hoppas på att flygbina är välkomna någon annanstans. Slå ihop det vågar man inte för om det finns en oparad ungdrottning där så vinner hon lätt mot en gammal äggläggande.

Kolla skillnaden på färg mellan den andra mörka och första ljusa skörden. Bägge burkarna är rörda 400 varv morgon och kväll.

Skattar från Ylva och Michelle igen. Det blev 4LN och 6 HLS-ramar (12kg) och en mycket mörkbrun honung som påminner om muscovado-socker i smaken.

Fortfarande inga drottningfynd i mittenkupan. Märkligt nog så har de dragit fram två viseceller som ser täckta ut vilket känns i senaste laget. Inga nya ägg eller larver så drottningstatusen är än så länge oklar.

Det blev inga nya viseceller på den nya yngelramen i Yvonnes gamla kupa. Så förmodligen finns det en drottning som väntar på att bli parad och uppmatad så att hon kan lägga nya ägg. Vi får titta efter om en dryg vecka eller två och leta efter henne och nya ägg.

Så efter bara en vecka av rörande så var honungen superseg men gav några tunna strimmor vid rörningen. 400 varv på morgonen och 400 varv på kvällen. Om segeheten beror på att den är helt klar eller att den hade så låg vattenhalt som 15-16% (!) eller något annat återstår att se. Elin hällde upp allt på burkar igår så får vi se hur den mognar under den kommande månaden. Den smakade gott blommigt i alla fall.

Bina har dessutom blivit griniga och tenderar att röva. Märkligt bi-år: Började sent pga den långa vintern. Rivstartade med ett soligt och varmt maj. Skörd och griniga bin innan midsommar. Vad ska man göra i hela juli och augusti? Invintra?

En ram med yngel lades i f.d. Yvonnes yngellåda för att visa om det finns någon prinsessa där, och om inte annat ge dem chansen att dra fram en. Spärrgallret åkte av igår för säkerhets skull. Om några dagar vet vi om vi har en drottning där och i så fall borde det dyka upp nya yngel om 10-14 dagar. I annat fall får vi vänta en månad från drottningcell till äggläggande drottning… Och skiter det sig så får vi väl göra en avläggare eller två nästa vår.

Plötsligt är Yvonne (vit) borta. Och med många viseceller i skattlådan så måste man anta att kupan gjort ett stilla byte vilket är ganska bra eftersom hon är drygt två år nu.

Att hitta en inte äggläggande drottning i en kupa är snudd på omöjligt – det märkte vi förra året. En indikator på att man är utan drottning eller har en ung icke äggläggande drottning är att man inte kan hitta stift eller späda yngel. Man kan då göra ett s.k. ”visetest”. Man tar en ram från ett annat samhälle med stift och lägger in i yngellådan på sitt samhälle som man vill testa. Om bina drar fram nya drottningceller (tar 2-3 dagar) så är de utan drottning. Om det däremot inte blir några nya drottningceller så kan man luta sig tillbaka och vänta 1-2 veckor och hoppas på att den nya unga drottningen kommer ut och parar sig och sedan kommer börja lägga ägg. Så hur det än går med visetestet så antingen visar man att man har en drottning eller kommer få en. Win-win.

En lite mera larmerande grej är att visecellerna förra veckan låg i skattlådan. Om det nu kom fram en drottning ur dessa så sitter den nya drottningen fast ovanför spärrgallret så det måste bort bums för annars kan hon inte komma ut och para sig. En oparad drottning kommer antingen att inte göra någonting eller bara ge drönare och samhäller är dödsdömt eftersom hon kommer förhindra nya drottningar att komma fram.

Så nu måste spärrgallret bort och visetest göras inom de närmsta dagarna. Ju förr desto bättre.

Vädret har varit bra och draget lika så, så det gick bra att skörda 6 LN och 11 HLS. Det blev totalt 23 kg! Fick låna en stor tunna med bottentapp av Pentti så nu ska här röras morgon och kväll.

Nya lådor på alla kupor.
Hittade bara Michelle (i kupa 1), men brydde mig inte om att leta så mycket i kuporna. Flyttade upp några yngelramar till skattlådan i samtliga kupor. Kuporna börjar bli höga och jag når knappt.
Hittade något som såg ut som en öppnad drottningcell i kupa 2 (Yvonne) men inte säker – hittade heller ingen drottning men letade inte så noga.
Ska trimma runt gräset då det börjar bli högt. Ser till att det finns vatten i vattenfatet.

Jag vet inte hur man gör det här med avläggare om det är något jag behöver tänka på.

10 dagar har gått sedan sist.

Allt ser bra ut den första kupan längst mot hönshuset (Michelle) är jättestark. Massor med honung, pollen i alla regnbågens färger täckt yngel och otäckt yngel. Drönarceller på kanterna. Funderar på att sätta på ytterligare en skattlåda inom kort.
I den kupan flyttade jag upp täckta ramar i skattlådan och la fräscha ramar yngelrummet. Dock tappade jag spärrgaller i backen. Det sprack i trät och gick sönder. Jag fick ta plastspärrgalleret istället vilket inte passade särskilt bra men det får duga så länge. Gallret går att laga med häftklammer eller nubb.

I mittenkupan (Yvonne) såg det bra ut men de hade inte kommit lika långt jag bytte plats på några ramar upp skattlådan. Jättemycket vildbygge, fick skrapa bort massor av vax.

Sista samhället (Ylva) ganska svagt. Tomt uppe i skattlådorna – inte ens utbyggt. Men nere hos drottningen ser det mer hoppfullt ut med täckta yngel, pollen och lite honung. Jag byter plats på LN och HLS lådorna så att den stora LN-lådan hamnade mot yngel-rummet. Med spärrgaller emellan naturligtvis.

Jag försöker sammanfatta Elins jobb såhär lite från Indien eftersom hon just nu är doer och jag får bi-dra med writing. Hon får väl korrigera om det blev fel.

Under veckan som gått har Elin satt vaxväggar i trådade ramar. Det var lite klurigt med de startkablar hon hade men efter att ha klämt fast ett mynt så gick även det vägen.

De polska kuporna flyttade upp en LN-låda över spärrgallret och två HLS mellan. Yvonnes Skälderkupa fick en LN-låda ovanpå spärrgallret. De nya LN-lådorna fick i första hand några utbyggda ramar men det blev mest vaxväggar. Nere i yngellådan fanns det en hel del pollen och någon ram med honung också. Ylvas samhälle (det längst till väster) var något svagare än de övriga men alla hade stift, täckta och otäckta yngel, några få drönarceller. Michelle och Yvonne hittades i sina kupor denna gång, men som det fanns som sagt stift i Ylvas kupa så hon gömde väl sig bara denna gång. De ofräschaste tomma (men utbyggda) ramarna flyttades upp från yngelrummet till skattlådan. Än så länge är det mest lönn, sälg och scilla som blommar. Med tanke på väderprognosen (utan frostnätter och upp mot 20 grader på dagen) finns det ingen anledning med stöd eller drivfodring. Yvonnes kupa flyttade 10cm åt öster så att den ska stå mera i mitten så att samhällena inte ska störa varandra för mycket med felflygningar. Nu är det alltså väldigt gott om plats i kuporna så det ska bli spännande och se hur det ser ut om 10 dagar.

Det finns många religioner när det kommer till hur man ska ha sina uppstaplingskupor. Vissa vill ha spärrgaller, andra vill låta drottningen gå fritt. Vissa kör med en LN-låda som yngelrum, andra med två. Vissa kör med kompromissen 1 LN och 1 HLS i yngelrummet. Kör man med bara en LN-låda så får man vara beredd att flytta upp ramar från yngelrummet till skattlådan då och då när det blir fullt med yngel. Fördelen med det är att man kommer kunna byta ut fula svarta ramar till hösten efter att man slungat dem från honung, och man får lite mer ren honung redan från början. Nackdelen är att det kräver ett visst arbete och att det kan bli förvirrande för bina om man stökar till det för dem jämfört med om man låter alla ramar ligga där de gör. Å andra sidan så bör man av hygieniska skäl regelbundet byta ut fula ramar och det blir svårt om drottningen hela tiden fyller på med nya ägg. En annan konsekvens att flytta täckta ramar till skattlådan är att man tvingar upp aktiviteten så bina måste bygga ut ramarna även upp i kupan; om det är bra eller dåligt råder det nog delade meningar om.

Vi har tre problem med våra kupor

a) Vi har både LN och HLS vilket gör att man inte kan flytta runt ramar riktigt hur som helst utan det kräver lite långsiktiga strategier

b) Vi har både avstånds-stiftade och Hoffmanramar – ofta blandade i samma låda vilket innebär att ramarna kan ligga lite snett med vildbygge som följd och lite obekväm hantering

c) Vi har tre olika kuptyper med olika slags lådor; Två polska, en svensk Skälderkupa och en svensk EPS från Töreboda

Ett mål under detta år skulle vara att rensa ut de fula svarta ramarna som vi fick våra avläggare på och att se till att alla ramar är av samma sort i respektive kupa. Det skulle kunna göras på följande sätt;

1) Nya ramar i svenska kuporna använder bara stiftade ramar. De polska kuporna får bara Hoffmanramar.

2) Svenska kuporna står på två lådor LN i yngelrummet och LN i skattlådorna (eftersom det inte finns några alternativ).
De polska står på LN + HLS i yngelrummet, och första lådan ovanför spärrgallret är LN. Ovanpå detta så bygger man på med HLS-lådor. Med andra ord så om man börjar nederst så blir det LN-HLS-spärr-LN-HLS-HLS-HLS.

4) Fula ramar och felaktiga ramar flyttas upp från yngelrummet till skattlådan. I år kommer inga HLS-ramar behöva flyttas upp annat än om det är proppfullt med yngel i yngelrummet.

5) Täckta ramar med yngel som flyttas upp från yngelrum till skattlåda ska företrädesvis vara i mitten av lådan. När bina väl krupit ur sin cell så kan ramen placeras var som helst.

I söndags kom Pentti med bitillsyningsmannen Åke för att kolla våra bin. Allt såg bra ut; drottningar, yngel, täckta yngel, pollen och lite honung i alla kupor. Isoleringen plockades ut och ramar utbyggda och med mellanväggar stoppades in. I något fall fick det tillfälligt bli en HLS-ram i brist på bättre men det är bara att byta ut mot en LN-ram med mellanvägg när det är fixat. Dessutom hade vi totalt missat av vi måste förnya vår anmälan till länsstyrelsen om uppställningsplats vart tredje år, så det fixade Elin på webben.

Efter en liten koll under taket på de polska kuporna kunde jag konstatera en hel del kondens och början till vit och grön svamptillväxt (mögel). Plockade bort den extra cellplasten i taket.

Idag hälsade Tina på för att få vara med på avslutningen och ställde minst 100 frågor och vi svarade dessutom på 100 som hon inte visste hon skulle ställa. Kul. Välkommen i gänget.

Ylvas samhälle var klart sedan tidigare och fick bara isolering i taket. I Yvonnes plockade vi bort den tomma matarballongen och satte på taket. I Michelles samhälle plockade vi bort den nästan tomma foderlådan. Bina där är ganska ambitiösa med sitt byggande och fogar samman ramarna i varandra och i taket.
I vaxlagret ersatte vi ättikan med koncentrerade myrsyra och la koppen överst istället för underst i lådorna. Alla ramar är trådade och snyggt samlade i garaget.

Märkligt nog så drar bina fortfarande in pollen!

Idag satte jag in masonitväggar för att skydda cellplasten. Det blev ett ganska stort ingrepp och bina blev väldigt griniga i alla kupor. Och två letade sig in i min slöja trots att jag var mycket noggrann med påklädningen, men jag klarade mig med blotta förskräckelsen från stick. Jag hittade alla tre drottningarna idag.

Ylvas kupa har 10 ramar fullproppade med mat, lite täckt yngel och faktiskt lite färskt yngel också. Här behöver vi inte mata mer. Knastret av finfördelad cellplast upphörde efter att väggarna kom upp.

I Yvonnes kupa så var det fullt med mat i de övre ramarna men faktiskt helt tomma i nedre mitt.

I Michelles kupa vred jag flusteröppningen så att den blev mindre. Även här var det någon tom ram i mitten.

Matningen fortsätter i Michelles och Yvonnes kupa. Yvonne har ju fått mindre portioner med sin bubbla och Michelle har inte varit så snabb om man jämför med Ylva som dragit ner allt bums. Det har i sin tur lett till nästa matning har varit full i den ena men bara kompletterande i den andra vilket i längden leder till att det blir lite ojämnt om man jämför kuporna. Vi fortsätter därför med Michelle och Yvonne även om det är nära nog klart nu.

Tog en liten snabb titt på kuporna idag. Alla har dragit ner allt sockret från i fredags, och därmed borde vi vara klara. Egentligen. För med tanke på att det bara var 6-7 ramar med mat i Michelles samhälle så känns det inte riktigt klart. Eftersom hon är äggläggande så kanske det äts upp en del av det som ska sparas?

Michelles samhälle var väldigt lugnt medans Yvonnes och Ylvas hade lite slagsmål på flustret – tror det var drönare som slängdes ut men helt säker är jag inte. I Ylvas kupa så lät det som att det droppade under kupan, men det gjorde det inte. Sedan lyssnade jag lite noggrannare och då lät det snarare som att det knaprades på cellplasten. Kom aldrig fram till vad det var men att skydd cellplasten med avdelare i masonit är ingen dum idé och absolut inte för sent. Får göra det en fin dag. Tittade även in i vaxlagret i garaget och i törebodakupan luktade det mycket ättika medans det i de polska HLS-lådorna inte luktade nånting. Eller så hindrade min snoriga förkylning mig från att känna något. Får kolla det senare okulärt.

Den isolerande cellplasten som vi använt för att minska utrymmet i vinterkupan går bina hårt åt så kan det vara en bra idé att skydda den. Jag tänkte först beställa men när en kostar 41 kronor och vi behöver 12 stycken så kändes 500 kronor plus frakt lite onödigt dyrt. Jag sågade därför själv ut avdelare i masonit för att stoppa in. Måtten var ganska svåra att få fram trots att det borde vara standard. Samtidigt så avviker lådorna lite från standarden där Skälderkupan är störst, Töreboda i mitten och de polska minst. Visserligen skiljer de sig bara 2-3mm men det är skillnaden mellan fladdrigt glapp och omöjligt att få ner. Minsta gemensamma nämnaren blev dock följande mått:

Det högre måttet används till avdelaren som ska nå ner i bottenplattan och den kortare i de övre lådorna (eller en eventuell mellanlåda).

I samma veva kan man fundera på om vi verkligen behöver isolera ytterligare från båda hållen – det räcker kanske bak (åt norr). Å andra sidan så stod det i bitidningen att isoleringen också gör att bina inte luras ut onödigt tidigt pga en tillfälligt värmande sol i februari, så det finns en poäng med att extraisolera södersidan också. Om man ändå nöjer sig med att isolera bara bakåt (10cm istället för 5+5cm) så behöver man ju bara hälften så många skyddande avdelare.

Hur som helst. Denna helg sågade jag ut 9 korta och 3 lite längre avdelare.

När jag sågat ut alla skivor (som var 10 minuters pyssel per avdelare eftersom det blev handsågat pga den lilla bärklacken, och helst inte mer än någon millimeter fel för annars blir det surr i kupan) så fick jag en del (sena) tips.

I) Ett smart och snabbt sätt att bygga en avdelare är att såga ut masoniten 378×217 mm sedan tar man en topplist som är 16mm hög och sågar ett genomgående spår som är 4mm brett (klingans bredd) och 5mm djupt.

II) Ett annat sätt är att sätta masoniten i kant med LN-ramen på bägge sidor med isolering inuti. Då fungerar den som en för bina oanvändbar isolerande vägg men som fortfarande ger plats till cirkulation för fuktig luft. Det kan dock vara en nackdel att ha massa ”obebodda korridorer” i kupan där annat kryp och mögelsvamp kanske vill bo…

Idag plockade Filip och Johannes bort tymolremsorna (och spärrgallrena som de legat på). Det visade sig ha blivit en aningen svagare behandling än planerat eftersom det blev en gul och rosa remsa i varje kupa. De rosa remsorna innehöll 5g och de gula 7,5 så totalt 12,5g istället för 15g, men det är nog inte så avgörande. Nedfallet har varit ganska litet så vi hoppas på att våra samhällen inte varit så Varroa-drabbade.

1, Ylvas kupa såg bra ut. Ramarna i övre lådan var helt fulla och täckta med mat. Ramarna i nedre lådan var delvis påfyllda och det fanns även några otäckta yngel också, så Ylva har inte slutat producera helt än. Den extra cellplasten var delvis uppäten i överkant och en knapp centimeter längst väggarna.

Drottning Ylva

2, Michelles kupa såg ganska bra ut. Även här fanns det lite yngel men inte fullt så mycket mat i ramarna – nästan ingenting i bottenlådan. Här skulle vi nog behöva ge lite mer mat. Även här var cellplasten lite åtgången

Drottning Michelle

3, Yvonnes kupa såg bra ut. Inget nytt yngel men bra med mat i ramarna i övre lådan och en del i nedre lådan.

Samtliga kupor hade ramar med täckt yngel även om det var minst i Yvonnes kupa och mest i Ylvas.
Stativet som kuporna stått på hade gett upp på mitten men med tvingar och lite nya extra skruv så var den på fötter igen (varav två nya).

Vi fyllde på med 8kg socker (+5,3liter vatten) i de tre kuporna där Michelle fick största portionen. Vi är i såfall uppe i totalt 56kg socker vilket borde betyda att sista satsen socker är på plats. Temperamentsmässigt så var de sega i början men så fort jag närmade mig drottningarna så var luften full av försvarsbenägna bin. Johannes fick 2 bin under slöjan vid två olika tillfällen men blev aldrig stucken.

Igår hällde vi i ytterligare 9kg socker så nu är vi uppe i 48kg (16kg/samhälle) vilket borde räcka. Vi får se hur snabbt de drar ner den här omgången – går det trögt så borde vi vara klara. Kunde notera ett visst nedfall varroa så thymolen verkar ju verksam. Temperaturen pendlar mellan 10 och 20 grader. Frigolitnedfallet har minskat så den är inte nog så kul att tugga på längre 😉
I måndags hade Filip med sin chef Lucie Pannecoucke som gäst och som fick prova bi-slöja och titta som hastigast i en kupa.